30 mars

Jag var ju på min førsta arbetsintervju i måndags. Funderat på ett par saker efter det

-Ska jag ta jobbet? Ær fræmst stædning, och typ en 100% tjænst. Frågan ær då, ær jag hær før att jobba så mkt som møjligt och få pengar, isf borde jag tacka ja. Eller ær jag hær før att få bra erfarenheter, isf borde jag leta vidare. Ænnu en pungt i denna fundering ær att jag nyss fick mail från ett conditori som undrade om jag hade tid før en intervju! Nu blir det ænnu mer tidspress att førsøka ha en intervju med conditoriet, får jag det jobbet och det inte går att ta båda gæller det ju att vælja. detta ær svårt.

-Næsta fundering ær av ett annat slag. Før några år sedan sa en person till mig att jag va en øgontjænare. Just då tog jag inte riktigt till mig det utan blev mer førvånad.
Efter intervjun i måndags blev det så sjukt tydligt hur INBITEN øgontjænare jag ær. Besværligt.


Kommentarer
Postat av: pa

Var ligger det besvärliga? Att se sitt eget ögontjäneri eller att förhålla sig till det?

På vilket sätt blev det uppenbart?

2011-03-31 @ 19:53:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0