12 april
Halvtimmen innan våran fruktansvärda flopp till öppethus höll jag på med förberedelserna. Ställde upp de olika kaffesorterna i en prydlig rad på fläkten, sopade upp några hårbollar från golvet, kopplad in förlängningssladden, osv.
Jag hade knappt lagt märke till Ida, som stod likt en staty vid fönstret, stirrande med sina laser-ögon ut över gränden. En aning irriterad över hennes passivitet fräser jag åt henne att sluta dagdrömma och börja skrubba väggarna.
Jag stormar fram för att slita bort hennes från den dolda vrån bland gardinerna, när jag ser vad hon blickat ut över. En stackars död yngling som tagit sitt sista andetag i våran gränd, och mannen i den perfekta 90 graders vinkeln som nyfiket kikar fram för att ta en titt i plånboken.
Jag flämtar till och känner hur mina ögon fylls med tårar i medkänsla för den stackars krabaten. Jag vänder mig mot Ida och förväntar mig ett lika upprivet uttryck som mitt eget. Istället möter jag detta omänskliga face.
De döda ögonen tillsammans med ett smygande leende är uttrycket hos en psykiskt handikappad människa, en varelse utan känslor eller medlidande.
Jag hade knappt lagt märke till Ida, som stod likt en staty vid fönstret, stirrande med sina laser-ögon ut över gränden. En aning irriterad över hennes passivitet fräser jag åt henne att sluta dagdrömma och börja skrubba väggarna.
Jag stormar fram för att slita bort hennes från den dolda vrån bland gardinerna, när jag ser vad hon blickat ut över. En stackars död yngling som tagit sitt sista andetag i våran gränd, och mannen i den perfekta 90 graders vinkeln som nyfiket kikar fram för att ta en titt i plånboken.
Jag flämtar till och känner hur mina ögon fylls med tårar i medkänsla för den stackars krabaten. Jag vänder mig mot Ida och förväntar mig ett lika upprivet uttryck som mitt eget. Istället möter jag detta omänskliga face.
De döda ögonen tillsammans med ett smygande leende är uttrycket hos en psykiskt handikappad människa, en varelse utan känslor eller medlidande.
Kommentarer
Trackback
