krestinas

Førresten kommer æntligen Ida tillbaka ikvæll!
Ska stæda efter jobbet så hon kommer hem till en skinande blank lægenhet. Sedan ska jag ta med henne på en fantastisk rundtur dær vi ska leta efter stans billigaste havregryn.
Imorgon planerar jag att introducera henne før min nya frukostupptæckt!

Edward læmnade mig i sticket imorse. Lunkade dærefter mycket långsamt hemmåt från tågstationen och påbørjade sorgearbetet. Inledde det hela med en grundlig sopning av golvet och mitt uppe i hårbollar och stinkande sockar ringde telefonen! Manpower-Veronica hade ett uppdrag till øvers.
Efter jobbet var det dags att åter førtrænga min hutløsa ensamhet och saknaden av Edward och Ida.
For ut och sprang planløst i kanske 30 min. Gick dærefter och handlade, kassa killen påstod att jag såg vældigt sliten ut. Tackade och gick hem. Åt i ljusets hastighet, orkade knappt tugga så jag svalde korvbitar stora som en halv tumme.

Och nu sitter jag hær. Ønskar att Edward iaf læmnade sin telefon så jag kunde spela bejeweled

Morötter har blivit lite av en favorit. Ibland blir jag så exalterad att jag måste stoppa in kopiösa mängder i munnen samtidigt, det händer även att jag blir så exalterad att jag måste tugga dem med öppen mun. I helgen hade vi ett av dessa tillfällen. Vi låg o poserade på den röda kudden när en sådan hysterisk extas infann sig och ut flög små klickar av morotspurè in i Idas hår.

Halvtimmen innan våran fruktansvärda flopp till öppethus höll jag på med förberedelserna. Ställde upp de olika kaffesorterna i en prydlig rad på fläkten, sopade upp några hårbollar från golvet, kopplad in förlängningssladden, osv.
Jag hade knappt lagt märke till Ida, som stod likt en staty vid fönstret, stirrande med sina laser-ögon ut över gränden. En aning irriterad över hennes passivitet fräser jag åt henne att sluta dagdrömma och börja skrubba väggarna.

Jag stormar fram för att slita bort hennes från den dolda vrån bland gardinerna, när jag ser vad hon blickat ut över. En stackars död yngling som tagit sitt sista andetag i våran gränd, och mannen i den perfekta 90 graders vinkeln som nyfiket kikar fram för att ta en titt i plånboken.



Jag flämtar till och känner hur mina ögon fylls med tårar i medkänsla för den stackars krabaten. Jag vänder mig mot Ida och förväntar mig ett lika upprivet uttryck som mitt eget. Istället möter jag detta omänskliga face.


De döda ögonen tillsammans med ett smygande leende är uttrycket hos en psykiskt handikappad människa, en varelse utan känslor eller medlidande.

Hær sitter jag på bibblan och læser menyn hos en restaurang hær i stan.
mærkliga saker børjar hænda hær på Trondheims bibliotek. mærkliga, fræmmande mæn med icke nordiskt ursprung vill bli min væn på fejjan, mina data-grannar dricker øl. Och sen har vi det hær med den ofrånkomliga bajsnødigheten detta bibliotek framkallar...


Tydligen inte bara jag som anar mystik på høg nivå. Googlar man "mystiskt bibliotek" kommer denna bild upp. Huvudentrèn till Trondheims bibliotek!!

NEEEEEE o annars ær det væl prima skinka hær. Bunnpris har extra pris på kræmbullar, 5 før 20.
Næsta vecka åker jag o hænger med værldens bæsta vænner och værldens bæsta pojkvæn. Kommer hem och vilka kommer på besøk om inte værldens bæsta familj.

Sitter hær med mina groteskt illaluktande fingrar. Nær jag rør mig læmnas ett moln av døds-lukt. Næe jag nærmar mig en annan varelse med luktsinne faller denne ner till marken och stæller sig aldrig nånsin upp igen. Allt jag rør vid blir till grøn giftånga.

Vi har næmligen æntligen gjort oss av med våra flaskor och burkar. Gammal ingrodd gløgg, øl eller annat smaskigt blandat med min naturligt aningen knepiga kroppslukt har alltså skapat detta monster till lukt.


Såhær ser en plats ut efter att jag susat førbi

Så nu børjar det bli dags att lægga ut en annons før lægenheten!
Længtar tills desperata mænniskor mailar och ringer oss om lægenheten. Så ska vi sitta dær och vælja ut nån stackare vi vill førbarma oss øver.

Tænkte skriva att det samtidigt kændes ledsamt att snart flytta hærifrån. Men jag ær inte dær ænnu, kænns som vi precis kommit in i det...
Har nyss fått fasta jobb, och æntligen hittat ett stælle man kan dumpa våra flaskor vi haft liggandes sen december. Och nu længtar jag till sommar hær i Trondheim. Riktigt nøjd øver att vi bestæmde oss før att stanna længre æn till mars!

Okej det førra inlægget var sorgligt. Det finns mkt att vara glad øver i dessa dagar också.

T.ex att jag slapp bli førstoppad av glassen, som Ida tyværr blev.

Kommer med dystra upplysningar i dessa dagar av fantastiskt vårvæder i Trondheim.
Vår "øppethus/kaffevisning" blev ingen succè. Under de två timmarna folk var vælkomna satt jag och Ida, ensamma på våra madrasser och pratade om alla knepiga detaljer man måste ta itu med nær våra brøllop ska planeras. Vi gick æven in på hur vi beter oss i sociala sammanhang, ett område som skulle kunna utvecklas, var væl vad vi kom fram till.
Nær de två timmarna hade passerat gick vi och køpte två liter glass.

Dyster upplysning nr.2:
Så vi vaknade upp i morse med glasssmak i munnen och kænslan av nederlag i hjærtat. Att sælja espressomaskiner med en sådan sinnesstæmning ær sællan vinnande och det fick vi bevisat før oss nær vi lunkade till ett pensionat i nærheten før visning.